I årets Förtroendebarometer, som firar 25 år, anser nära hälften av Sveriges befolkning att Sverige är på rätt väg och Socialdemokraterna når sin högsta förtroendenotering någonsin.
I en ny mätning av sociala mediers ansvar för innehåll anser en klar majoritet att plattformarna ska ta bort innehåll som bidrar till att sprida falska nyheter. 

Två år in på pandemin och med ytterligare en kris inpå husknuten står förtroendet för samhällsinstitutioner och politik på en historiskt hög nivå. Årets mätning är, liksom fjolårets, en krismätning där siffrorna speglar det aktuella läget.
– Mätningen är exceptionell eftersom den är gjord i början av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Vi vet att det gynnar sittande regering och skapar en uppslutning kring samhällsinstitutioner, säger Toivo Sjörén Vd Kantar Sifo och ledamot Medieakademin.

Även svenska folket uppvisar en alltmer positiv samhällsbild. 43 procent anser att Sverige är på rätt väg, den högsta noteringen sedan frågan började ställas, 2015.

Sjukvården är även i år i Förtroendebarometerns topp, tätt följt av Polisen samt Universitet/Högskolor, Systembolaget och Sveriges Radio. Sett över längre tid (sedan 2016) är det Försvarsmakten som ökat mest i förtroende. Lägst förtroende har Huawei, följt av Facebook, Twitter och Flashback. MSB står för den största ökningen och ökar sitt förtroende med 14 procentenheter. 

– Dan Eliasson-effekten från förra året tyngde ned MSB temporärt, men nu följer MSB den förväntade uppåtgående trenden som gäller för andra samhällsinstitutioner, säger Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare och ledamot Medieakademin.

Socialdemokraterna noterar det högsta förtroendet någonsin. 43 procent av Sveriges befolkning har högt förtroende för partiet och de passerar därmed Moderaterna och intar förstaplatsen bland riksdagspartierna. Även staten och regeringen går starkt framåt i krisens Sverige. 

I år har Förtroendebarometern också frågat om vilket ansvar de sociala medieplattformarna har för att ta bort användares innehåll. Detta är den första nationella undersökning som etablerar att det finns ett tydligt ansvarsutkrävande av plattformarna från den svenska befolkningen. En klar majoritet anser att plattformarna ska ta bort innehåll som bidrar till att sprida falska nyheter och pornografiskt innehåll. Över en tredjedel av befolkningen vill även att plattformarna tar bort innehåll som diskriminerar, åsikter som är extrema och innehåll som ökar motsättningen mellan samhällsgrupper. Mätningen noterar också stor skillnad mellan män och kvinnor, där kvinnor ställer högre krav på ansvarstagande. 

Över hälften av medborgarna anser att journalister har stort inflytande på valet, och att dagspressjournalister har större inflytande än public service. Var fjärde anser att influencers har stort inflytande, medan bara 7 respektive 6 procent anser att forskare och författare har stort inflytande – lägre än det inflytande främmande makt antas ha på valutgången.

Förtroendet för public service-medierna är fortfarande ett av de mest politiserade, nästan lika politiserat som förtroendet för politiska partier. 

Här laddar du ner hela årets Förtroendebarometer

Fakta: Förtroendebarometern – årligen sedan 1997
2022 års mätning omfattar 1201 webb-intervjuer med personer äldre än 16 år.
Fältperioden ägde rum mellan den 21 februari- 2 mars 2022.
Mätningen har genomförts av Kantar Sifo på uppdrag av Medieakademin.

För mer information, kontakta:
Henrik Ekengren Oscarsson, ledamot i Medieakademin, Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, 0708 89 99 43
Toivo Sjörén, ledamot Medieakademin, Vd Kantar Sifo, 0701 84 23 50
Emanuel Karlsten, ordförande Medieakademin, journalist, 0702 77 20 30

Förtroendebarometern mäter allmänhetens förtroende för medieföretag, institutioner och företag i Sverige och presenteras årligen av Medieakademin. Årets och tidigare års barometrar hittar du här.