Vår metod

Via vår övriga insamlade data och det manuellt kompletterande arbetet har vi genom åren skapat en bruttolista på ungefär 14 000 Instagramkonton som har runt 10 000 följare eller fler. Datan från dessa konton hämtas in från Metas eget verktyg för journaliser och forskare, Crowdtangle. Crowdtangle har under hösten 2022 begränsat så att externa parter inte längre kan indexera Reels på Instagram. Sedan tidigare tillåter Meta inte heller datainsamling via funktionen Stories. Detta begränsar kraftigt våra möjligheter att få en bred bild av det totala engagemanget under ett år. Vi förlitar oss därför tungt på vad ett konto snittar på de mätbara poster med bilder och album i det vanliga flödet.
På Instagram tittar vi alltså uteslutande på de tre enda mätpunkter vi kommer åt på: 1) antal följare, viktat efter förmodad andel svenskar 2) antal kommentarer per post, viktat på samma sätt 3) antal likes per post, viktat på samma sätt.
Anledningen till att vi räknar antal följare på Instagram och inte på andra plattformar är att vi här saknar räckviddsmått och att detta är det, under givna omständigheter, bästa sättet att konstruera ett sådant. Även om vi kunde räkna det ackumulerade antalet likes, gör betydelsen av Stories och Reels att det skulle skapa en skev bild av ett kontos påverkan och publikens lojalitet. Eftersom Meta själva inte tillgängliggör enskilda kontons data från varken Stories eller Reels, blir detta vårt bästa sätt att mäta enskilda kontons relevans, betydelse och genomslag.
Också på Instagram är det svårt att få tag i information om ett kontos nationella tillhörighet, men med hjälp av samma metod som beskriven för Youtube ovan, kompletterad med en manuella stickprov av språk i kommentarer på inlägg, har vi kunnat kartlägga procentandel svenskar bland följare och reaktioner.