Förtroendet för Nato faller kraftigt samtidigt som Kungahuset når rekordnivåer och fler svenskar än tidigare anser att Sverige är på rätt väg. Inför valet når Liberalerna historisk botten, allt färre tror att journalister påverkar valet och desinformation och influencers uppfattas ha större inflytande än både näringsliv och fack. Det är några av resultaten i Medieakademins trettionde Förtroendebarometer.

Läs Förtroendebarometern i sin helhet och se vår videopresentation.

Förtroendet för samhällets institutioner vänder uppåt. Högst förtroende har Polisen (75%, +1), Systembolaget (73%, +1) och Försvarsmakten (69%, +1). Generellt ökar förtroendet för politiska partier och regeringen, samtidigt som Kungahuset når sin högsta notering någonsin. Årets raket är Riksbanken som på två år ökat förtroendet med 15 procentenheter. Trots ett kraftigt fall i förtroendet för Nato (48%, -10) ökar framtidstron i Sverige tydligt (+8).

– Den oroliga omvärlden och att vi går in i ett valår kan ligga bakom institutionernas högre förtroende. Samtidigt ser vi ett tydligt trendbrott där synen på vem som påverkar demokratin förändras, säger Per Söderpalm, ledamot Medieakademin och opinionsansvarig Verian.

Valårets förändringar: Partier ökar, journalisternas inflytande minskar
Samtliga partier har stabilt eller ökande förtroende – förutom Liberalerna som når en bottennotering (7%, -3). Inför årets riksdagsval tror färre väljare att partierna är de med mest inflytande, jämfört med förra valet (-9). Även journalisternas inflytande uppfattas minska (-10), medan aktörer som sprider desinformation och aktörer på digitala plattformar nu uppfattas ha större inflytande på valet än intresseorganisationer (-10) och näringslivet (-7). 

Vem ska lösa samhällsproblemen?
Fler anser att näringslivet har störst förutsättningar att lösa klimatkrisen (+5), efter att förtroendet för politiska lösningar minskat kraftigt (-7). Förtroendet för att politiker ska lösa kriminaliteten ökar dock (+6), medan det är civilsamhället som antas stärka samhällets beredskap för kris eller krig.

Kompetens vs. välvilja
I årets mätning bedöms ett antal organisationers kompetens och välvilja. SJ, som i år kraftigt ökar förtroendet (24%, +7), uppvisar det största gapet: 40% tror att SJ vill väl, men bara 27% tror att de har kompetens. Motsatt rekordnotering noteras för bankerna, där 48% tror att de har kompetens, men bara 25% att de vill väl. Bland medierna är förhållandet jämnt mellan public service och “lokaltidningen”. När det gäller näringslivet bedömer allmänheten oftare att kompetensen är högre än välviljan, motsatsen gäller för offentlig verksamhet.

Nyhetsjournalistik på en vänster-höger-skala
Årets mätning visar också hur nyhetsjournalistiken uppfattas på en vänster-högerskala. Utöver Aftonbladet och Svenska Dagbladet (SvD) anser en majoritet att samtliga medier är neutrala, det vill säga står varken till vänster eller till höger i politiken. Det är en förändring framför allt för de medier som 2022 ansågs högerlutande: SvD, Göteborgs-Posten och Expressen anses nu betydligt mer neutrala i nyhetsbevakning än tidigare. Fortfarande anser en betydande andel att SVT och SR:s nyheter är vänsterlutande (39% respektive 34%). Sociala medieplattformar anses samtidigt vara politiskt mycket neutrala, med undantag för X (50% höger) och Flashback (38% höger).

– Fördjupade analyser visar att uppfattningar av nyhetsjournalistiken är starkt färgat av människors egna ideologiska utgångspunkter. De som uppfattar nyhetsmedier som vänsterlutande tenderar att själva identifiera sig långt till höger, säger Henrik Ekengren Oscarsson, ledamot Medieakademin och professor vid Göteborgs universitet.

Fortsatt har public service tveklöst högst förtroende. Bland techjättar noterar Google sitt lägsta förtroende någonsin (27%, -2), medan ChatGPT ökar (+2). TikTok och Facebook fortsätter att vara de svenskarna som har lägst förtroende för. 

Medieakademins Förtroendebarometer har tagits fram av Medieakademins ledamöter: Professor Henrik Ekengren Oscarsson, verksam vid Göteborgs Universitet, Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian (tidigare Sifo), Björn Rönnerstrand, SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och Anna Serner.

Fakta: Årets Förtroendebarometer – den största sedan 1997

• 2026 års mätning omfattar 2 500 webbintervjuer i åldrarna 16 till 84 år.
• Fältperioden ägde rum mellan den 19 januari och 2 februari 2026.
• Mätningen genomfördes av Verian (tidigare Sifo) på uppdrag av Medieakademin.
• Förtroendebarometern mäter allmänhetens förtroende för medieföretag, institutioner och företag i Sverige och presenteras årligen av Medieakademin. Läs mer om metoden här.

För mer information, vänligen kontakta:

• Henrik Ekengren Oscarsson, ledamot Medieakademin, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, 070-889 99 43.
• Björn Rönnerstrand, ledamot Medieakademin, docent i statsvetenskap, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, 073-778 17 89.
• Per Söderpalm, ledamot Medieakademin, opinionsansvarig på Verian, 076-783 00 77.
• Emanuel Karlsten, ordförande Medieakademin, 070-277 20 30.